Kvinnors livsstil och hälsa (WLH)

• Vetenskapsrådet

  Öppnar nytt fönster hos ror.org.

  ROR

2011-02955_VR

En prospektiv studie av kvinnors livsstil och hälsa

Genom att förebygga ohälsa och sjukdom har folkhälsan förbättrats och livslängden ökat dramatiskt de senaste 150 åren. Till inte ringa del har dessa vinster uppnåtts genom minskad spädbarnsdödlighet, kontroll av infektionssjukdomar och allmänt förbättrad levnadsstandard. Om utvecklingen ska drivas vidare framgångsrikt måste vi framför allt förebygga de kroniska sjukdomar som numera dominerar bland dödsorsaker. Då krävs att man tillförlitligt kan identifiera faktorer i den komplexa orsakskedja som leder till insjuknande. Denna kunskap måste kompletteras med en bredare översikt där man studerar nettoeffekten av enskilda livsstilsfaktorer på hälsa och livslängd. Tillgänglig kunskap emanerar till stor del från studier bland män och/eller studier inom den äldre delen av befolkningen. Det är utifrån dessa perspektiv som Kvinnors Livsstil och Hälsa är unik. Studien initierades 1991-92 bland cirka 50,000 kvinnor i åldern 30-49 år som fyllde i en omfattande enkät kring centrala livsstilsfaktorer. Dessa kvinnor kommer nu att följas ytterligare fem år varvid åldersintervallet är 55-74 år. Minst hälften av kvinnorna har då nått pensionsåldern då förekomsten av kroniska sjukdomar ökar snabbt. Genom registermatchningar kommer vi att säkerställa all sjukhusvård och samtliga dödsfall med dödsorsaker. Vårt övergripande mål är att lägga grunden till preventiva åtgärder för att öka totalöverlevnaden och minska insjuknandet i hjärtinfarkt, stroke, diabetes och dödsorsaker som beror på övervikt och fetma. Vi prioriterar därför livsstilsfaktorer som har relevans för många kvinnor i dessa åldersgrupper. Två sådana faktorer har att göra med kostmönster. Det har blivit allt bättre dokumenterat att de kostvanor som är traditionellt förhärskande inom Medelhavsområdet befrämjar hälsa och förlänger livet. Men dessa data kommer huvudsakligen från studier av äldre i Medelhavsländer. Med en etablerad teknik avser vi nu att karaktärisera de svenska kvinnorna med avseende på hur nära deras kostmönster överensstämmer med den traditionella Medelhavsdieten. Och vi vill studera hur detta kostmönster påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom och risken för död i förtid. Vi vill därutöver studera ett annat kostmönster som anses befrämja viktnedgång nämligen en diet med högt intag av protein och lågt intag av kolhydrater. Enligt ännu opublicerade resultat från Grekland ökar detta kostmönster totaldödligheten. Om dessa fynd bekräftas så kan de ha dramatiska implikationer för den stora och växande andel av den kvinnliga befolkningen som försöker begränsa sitt kaloriintag för att motverka eller bekämpa övervikt. Ett annat centralt tema i vår ansökan är studier av p-pillerbruk och ändrat reproduktionsmönster. Dessa förändringar har varit dramatiska under senaste decennierna; åtminstone 70% av den kvinnliga befolkningen har någon gång använt p-piller, ofta under längre perioder. Och åldern vid första barnafödande förläggs allt senare i livet. Men det är okänt vilka effekter långvarigt p-pillerbruk i kombination med förändrat reproduktionsmönster har för kvinnors totaldödlighet. Ultraviolett ljus ökar risken för hudcancer, och detta har legat till grund för omfattande folkhälsokampanjer. Kunskapsläget har nu komplicerats eftersom studier visat att UV-bestrålning även har gynnsamma hälsoeffekter. Risken för lymfkörtelcancer tycks sålunda reduceras ju mer man solar. UV-strålningen är därutöver central när det gäller kroppens egen bildning av vitamin D som har en nyckelfunktion i en rad kroppsprocesser. Det är därför väl möjligt att UV-bestrålning minskar risken för bl a reumatoid artrit och Parkinsons sjukdom, kanske även andra kroniska sjukdomar samtidigt som det kan skydda mot flera olika cancerformer. Om allmän rådgivning och folkhälsokampanjer skall kunna utformas rationellt är det därför angeläget att studera nettoeffekten av ökad UV-bestrålning under olika perioder i livet.