Svensk valundersökning 1964

Valundersökningen 1964 är den tredje riksomfattande studien i serien undersökningar kring partival, valdeltagande och politisk opinionsbildning inom den svenska valmanskåren i samband med ett riksdagsval. Liksom de tidigare undersökningarna genomfördes den i samarbete mellan statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och statistiska centralbyrån. Genom att ställa frågor till ett för valmanskåren representativt urval av individer kan man få upplysningar om de intervjuades partisympatier och dessa uppgifter kan sedan kombineras med andra uppgifter tex beträffande sociala bakgrundsfaktorer såsom yrke, kön, civilstånd, inkomst mm. Därigenom kan skillnader med avseende på partiernas relativa styrkeförhållanden inom olika befolkningsgrupper på ett mera direkt sätt belysas. Vidare har i undersökningen medtagits ett antal frågor beträffande programverksamheten i radio och television inför valet, om partiernas propagandabroschyrer samt om vissa andra propagandamedel, varigenom det blivit möjligt att sammanställa uppgifter om intresset för den inför valet förekommande propagandan inom skilda befolkningsgrupper. Dessutom finns ett antal intervjufrågor som avser att ge en bild av a) väljarnas kännedom om politiska förhållanden och institutioner, b) under vilka betingelser som väljarna tillägnar sig sina inställningar till de politiska partierna, tex inflytande från föräldrahemmet och den ömsesidiga påverkan som äger rum inom familjen, på arbetsplatserna och i bekantskapskretsar, c) hur väljarnas inställning till partierna påverkas av deras åsikter om politiska sakfrågor (t.ex skattepolitik och socialpolitik) och av deras personliga erfarenheter från områden som kan påverkas genom politiska åtgärder (t.ex bostadsbrist och full sysselsättning). 1964 års valundersökning var den första undersökningen i en trestegs panelundersökning där undersökningspersonerna återintervjuades vid 1968 och 1970 års riksdagsval. Den information om individerna som man erhöll genom intervjusvaren kompletterades med uppgifter från mantalslängder och röstlängderna för 1962 års kommunalval och 1964 års andrakammarval. Därjämte har 1964 års inkomsttaxeringslängd utnyttjats för information om intervjupersonernas inkomster; beträffande gifta intervjupersoner medtogs också uppgifter om makens/makans inkomst. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder.