Primärpreventiva studien

Primärpreventiva studien i Göteborg är ett multifaktoriellt interventionsprogram för koronar hjärtsjukdom, stroke och total dödlighet. Studien administreras av Sektionen för Preventiv Kardiologi vid Östra Sjukhuset, Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet. Studien startade 1970. Interventionsgruppen bestod av 10 004 män. Två kontrollgrupper var av samma storlek. Studiedeltagarna var alla män i Göteborg födda 1915-1922 och 1924-1925. Den första gruppen som undersöktes var män födda 1915 och den första screeningen avslutade 1973 med männen födda 1925. En andra undersökningsomgång startade 1974 och avslutades 1977,och en sista omgång genomfördes tio år efter den första, 1980 till 1983. Deltagarna var 47-55 år då studien började och 57-65 år vid den avslutande undersökningen. Deltagarfrekvensen var 75% (n=7495). Interventionsgruppen och ett urval på 2% av kontrollgrupp 1 mottog ett frågeformulär om familjehistorik angående hjärtsjukdom och stroke, subjektiva hjärtsymptom, hypertention, rökvanor, fysisk aktivitet på arbete och fritid samt stress. Det genomfördes också en undersökning där vikt, längd, total serum-kolesterol, blodtryck, EKG, samt en intervju ingick. I kontrollgruppen vidtogs inga ytterligare åtgärder. Deltagarna i interventionsgruppen fick behandling för riskfaktorerna högt serum-kolesterol, högt blodtryck och rökning. Effekten av interventionen mättes i alla deltagarna i interventionsgruppen (n=7517), och i ett slumpvis urval på 11% av kontrollgrupp 1 (n=826) fyra år efter att de gick med i studien. Tio år efter inträdet i studien inviterades ett nytt urval på 20% av interventionsgruppen och kontrollgrupp 1 till undersökning. Av dessa kom 1473 personer från interventionsgruppen och 1404 från kontrollgrupp 1. Data även för interventionsgruppen finns hos SND. Syftet med studien var 1 - att analysera i vilken utsträckning det var möjligt att åstadkomma förändringar av riskfaktorer i en slumpvis utvald population av medelålders svenska män med hjälp av ett populationsbaserad interventionsprogram som kan hanteras av ett begränsat antal läkare och paramedicinsk personal. 2 - att mäta effekten av interventionsprogrammet på förekomsten av icke-dödlig och dödlig hjärtinfarkt och stroke samt den totala dödligheten i interventionsgruppen jämfört med två kontrollgrupper också slumpmässigt utvalda från den allmänna befolkningen.