HUS96 - Spell variables 1993-1996: Child care

Projektet Hushållens marknads- och icke-marknadsaktiviteter (HUS) startade som ett gemensamt forskningsprojekt mellan Industriens Utredningsinstitut (IUI) och Göteborgs universitet år 1980. Ambitionen var att bygga upp en sammanhängande longitudinell mikrodatabas över hushållens användning av tid, pengar och offentliga tjänster. Den första huvudundersökningen genomfördes 1984. Utöver en kontaktintervju med de utvalda individerna deltog alla utvalda individer i en personlig intervju och två telefonintervjuer. Samtliga respondenter fick frågor om sin familjebakgrund, utbildning, civilstånd, arbetsmarknadserfarenhet och sysselsättning. Därutöver ställdes frågor om hushållet till hushållets referensperson, avseende hushållets sammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, bostadsförhållanden samt innehav av fritidshus, bilar, båtar och andra varaktiga konsumtionsvaror. I slutet av den personliga intervjun skulle hushållets referensperson fylla i ett frågeformulär med frågor om finansiering av den nuvarande bostaden, byggkostnader för uppförande av ett hus, husets värde och lån, uppskattning av fastighetsvärden och lån, till- och ombyggnader under 1983, underhåll och reparationer, uthyrning, försäljning av tidigare bostad, tillgångar och skulder samt skattefria förmåner. Samtliga respondenter skulle också fylla i ett frågeformulär med frågor om uppgifter från 1983 års självdeklaration, arbetsinkomster samt skatter och transfereringar. De två telefonintervjuerna användes främst för att samla in uppgifter om hushållets tidsanvändning och konsumtionsutgifter. HUS-undersökningen 1986 omfattade både en uppföljning av 1984 års urval (panelstudie) och ett kompletterande urval. Urvalet 1986 omfattade 1) alla respondenter som deltog i 1984 års undersökning, 2) hushållens referenspersoner, partner och tredje personer som skulle ha deltagit 1984 men inte gjorde det (1984 års bortfall), 3) de personer som efter intervjun 1984 började leva tillsammans med en utvald individ som deltog eller skulle ha deltagit i 1984 års undersökning, 4) medlemmar i 1984 års hushåll som var födda 1966 eller 1967. Om en respondent flyttade till ett nytt hushåll, till exempel genom att lämna föräldrahemmet, intervjuades även hushållets referensperson och dennes partner. Respondenter som deltog i 1984 års undersökning intervjuades per telefon 1986. Frågorna avsåg förändringar i hushållets sammansättning, boende, sysselsättning, löner och barnomsorg, och det registrerades inte bara om en förändring hade inträffat och vilken typ av förändring det var, utan även när den inträffade. Respondenterna fick också ett frågeformulär per post med frågor som huvudsakligen rörde inkomster och tillgångar. Respondenter som inte deltagit i den tidigare undersökningen intervjuades personligen och fick i stort sett samma frågor som i den personliga intervjun 1984. HUS-undersökningen 1988 var avsevärt mindre än de tidigare undersökningarna. Den riktade sig uteslutande till deltagare i 1986 års undersökning och bestod av ett självadministrerat frågeformulär med telefonuppföljning av personer som inte svarade. Frågorna avsåg förändringar i boendeförhållanden, sysselsättning och hushållssammansättning. Frågeformuläret innehöll också några frågor om hushållets inkomster. HUS-undersökningen 1991 var i många avseenden en replikering av 1988 års undersökning. Frågorna var i huvudsak desamma vad gäller innehåll och omfattning, och undersökningen genomfördes som ett självadministrerat frågeformulär som skickades ut per post. Denna gång gjordes emellertid, till skillnad från 1988 års undersökning, ett försök att inkludera de nya hushållsmedlemmar som hade flyttat in i urvalshushållen sedan 1986 samt de ungdomar som hade fyllt 18 år efter 1986 års undersökning. Tidigare respondenter fick ett frågeformulär per post med frågor om sin bostad, sin huvudsakliga sysselsättning och sina veckoarbetstimmar sedan maj 1988 (händelsehistoriska data), inkomster under 1989, 1990 och 1991, hushållets sammansättning och eventuella förändringar sedan 1988, barnomsorg samt några frågor om inkomster. Nya respondenter fick dessutom frågor om sin utbildning och arbetsmarknadserfarenhet. Vad gäller utformning och frågeformulering är 1993 års undersökning en ny version av 1986 års undersökning. Undersökningen består av fyra delar: 1) panelundersökningen, som huvudsakligen riktade sig till respondenter i 1991 års undersökning, med vissa tillägg, 2) den så kallade kompletteringsundersökningen, som fokuserade på ett nytt slumpmässigt urval av individer, 3) den så kallade bortfallsundersökningen, som omfattade respondenter som hade deltagit i minst en av de tidigare undersökningarna men därefter fallit bort, samt 4) tidsanvändningsundersökningen, som omfattade samma urval av respondenter som panel- och kompletteringsundersökningarna. Individer i bortfallsgruppen ingick inte i tidsanvändningsundersökningen. De flesta frågorna i de tre första undersökningarna var desamma, men vissa frågesekvenser var riktade till respondenter i en specifik undersökning. Därför ställdes vissa retrospektiva frågor till bortfallsgruppen, medan särskilda frågor om social bakgrund, arbetsmarknadserfarenhet med mera ställdes till nya respondenter. För respondenter som redan deltagit i panelen genomfördes en kombinerad kontakt- och huvudintervju per telefon, varefter ett självadministrerat frågeformulär skickades per post till varje respondent. Panelurvalet omfattade även ungdomar i panelhushåll som var födda 1973 eller 1974 samt vissa nya hushållsmedlemmar som inte tidigare hade intervjuats. Dessa personer intervjuades, liksom nya respondenter, inte per telefon förrän de hade intervjuats personligen. Tekniskt sett behandlades de därför på samma sätt som individer i kompletteringsurvalet. Det nya kompletteringsurvalet kontaktades först per telefon och genomgick därefter en relativt omfattande personlig intervju, varefter varje respondent ombads fylla i ett skriftligt frågeformulär. I detta avseende var undersökningsupplägget för bortfallsurvalet detsamma som för kompletteringsurvalet. Bortfallsurvalet omfattade även ungdomar födda 1973 eller 1974 samt vissa nya hushållsmedlemmar. Tidsanvändningsintervjuerna genomfördes per telefon. För varje respondent valdes två dagar slumpmässigt från perioden 15 februari 1993 till 14 februari 1994, och respondenterna intervjuades om sin tidsanvändning under dessa två dagar. Om möjligt föregicks tidsanvändningsintervjuerna av undersökningens övriga delar, men detta var inte alltid möjligt. I varje hushåll intervjuades hushållets referensperson och make/maka eller partner samt, i vissa hushåll, ytterligare en person. Frågor som rörde hela hushållet ställdes endast till en person i hushållet, företrädesvis hushållets referensperson. Liksom i tidigare undersökningar kompletterades intervjudata i efterhand med registeruppgifter, men endast för de respondenter som uttryckligen hade lämnat sitt samtycke. Registeruppgifter finns för 75–80 procent av urvalet. Telefonintervjun var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus samt bilar och båtar. Frågeformuläret var indelat i tolv avsnitt: försäljning av tidigare bostad, förvärv av nuvarande bostad, byggkostnader för uppförande av bostad, bostadsvärde och lån, reparationer, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, försäljning av tidigare bostad, tillgångar, hushållsinkomster, skatter samt respondentens inkomster 1992. Telefonintervjun 1996 var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus, bilar och båtar samt miljö. Frågeformuläret var indelat i tolv avsnitt: försäljning av tidigare bostad, förvärv av nuvarande bostad, byggkostnader för uppförande av bostad, bostadsvärde och lån, reparationer, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, försäljning av tidigare bostad, tillgångar, hushållsinkomster, skatter samt respondentens inkomster 1995. Telefonintervjun 1998 var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus, bilar och båtar samt kommunal service. Frågeformuläret var indelat i nio avsnitt: försäljning av tidigare bostad, bostadsvärde och lån, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, tillgångar, hushållsinkomster, arv och gåvor, svartarbete samt respondentens inkomster 1997.