Folkomröstningsundersökningen 1994
https://doi.org/10.5878/002912
I samband med folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska unionen, EU, genomfördes en valundersökning i samarbete mellan SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga intervjuer genomfördes före dagen för folkomröstning den 13 november.
Intervjun innehöll frågor om hur mycket man tagit del av EU-frågor i dagstidningar; politiskt intresse och intresse för EU-frågan; åsikt i EU-frågan samt om inställningen förändrats under senaste året. Respondenten fick ange vilket alternativ i folkomröstningen de olika politiska partierna stöder samt på en skala 'mycket negativ-mycket positiv' placera partierna efter deras inställning i EU-frågan. Andra frågor handlade om vad ett svenskt medlemskap i EU skulle innebära inom olika områden, vilken inställning man har till en europeisk förbundsstat och inställning till folkomröstningar. Ett antal frågor berörde respondentens kunskap om EU; vilken sida man tror kommer att vinna i Sverige respektive Norge och vilken sida som fick flest röster i Finland; omgivningens ställningstagande i EU-frågan och vilken betydelse andras ställningstagande och argumentering haft för det egna ställningstagandet; samt hur man tänker rösta i folkomröstningen. Förutom de EU-specifika frågorna innehöll intervjun även frågor om inställning till de olika politiska partierna; inställning i ett antal aktuella frågor; förtroende för svenska politiker; samhällstyp man bör satsa på i framtiden; aktiviteter för att påverka beslut i samhället; och egna erfarenheter av det försämrade läget på svensk arbetsmarknad. Bakgrundsfrågorna innehåller uppgifter om utbildning, sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, civilstånd och språkkunskaper. Respondenterna fick i en enkät utsänd efter folkomröstningen bland annat ange hur man röstat, när man bestämde sig, om man sett slutdebatten i TV och om inställningen till svenskt medlemskap förändrats under kampanjen.
Syfte:
Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder.
Dokumentationsfiler
Dokumentationsfiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
- Sören Holmberg - Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga institutionen
- Mikael Gilljam - Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga institutionen
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Nej
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Analysenhet:
Population:
Röstberättigade svenska medborgare i åldrarna 18-80 år och bosatta i Sverige.
Tidsdimension:
Tidsperiod(er) som undersökts:
Variabler:
259
Antal individer/objekt:
2700
Dataformat/datastruktur:
Datainsamling - Personlig intervju
Datainsamling - Personlig intervju
Insamlingsmetod:
Personlig intervju
Tidsperiod(er) för datainsamling:
1994-10-03 - 1994-11-12
Datainsamlare:
- Statistiska centralbyrån
Datakälla:
- Register/handlingar/förteckningar: Administrativa
- Befolkningsgrupp
- Register/handlingar/förteckningar
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Statsvetenskapliga institutionen
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
CESSDA Topic Classification:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Nyckelord:
Relationer
Relationer
Relaterade forskningsdata:
Publikationer
Publikationer
Citering:
Gilljam, M., & Holmberg, S. (1996) Väljarna folkomröstade. Folkomröstningen om medlemskap i EU (SOS). Stockholm: Statistics Sweden.
Citering:
Folkomröstningen om medlemskap i EU (Referendum on EU membership). Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB). ISBN: 91-618-0842-3.
ISBN:
91-618-0842-3
Citering:
Gilljam, M., & Holmberg, S. (1996) Ett knappt ja till EU : väljarna och folkomröstningen 1994. Stockholm: Norstedts juridik. ISBN: 91-39-00020-6.
ISSN:
0347-9366
ISBN:
91-39-00020-6
Metadata
Metadata
Version 1.0
