Gå direkt till huvudinnehåll
Researchdata.se
  • Den här versionen är avpublicerad och data är inte längre tillgängliga via Researchdata.se. Observera att det kan finnas en senare version för datasetet tillgängligt. Avpublicerad med anledning av uppdatering av SND:s metadataprofil. Metadata ingår nu i https://snd.se/sv/catalogue/dataset/snd0847-1. Ingen DOI har genererats av SND för datasetet.

WOLF - Psykisk arbetsbelastning och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom - WOLFF-AO

WOLF är paraplybenämningen på ett FoU-program som har en historik i ett projekt WOLF-Stockholm (Work-Lipids-Fibrinogen) som inleddes i Stockholm 1993 som ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Arbetsmiljöinstitutet, Karolinska Institutet, Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM) och Karolinska Institutet, Socialmedicinska Institutionen i Sundbyberg. WOLF utgör ett samarbetsprogram med de ingående delprojekten WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland och WOLF-F (Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa, en femårsuppföljning av WOLF-Norrland). Huvudfrågeställning/Inriktning: Psykisk arbetsbelastning (stress) och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom. Denna ursprungliga och övergripande programidé har utvecklats och preciserats i delprojekten WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) och WOLF-F (5-årsuppföljning av WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Projektbenämning: Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för riskfaktorer för hjärtinfarkt. En undersökning om psykosocial arbetsmiljö, blodtryck, blodlipider, fibrinogen m m (WOLF-Stockholm). Projektledare: Lars Alfredsson, Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm och Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Studiepopulation: 5.698 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta juli 1993 - juni 1995. Metod: Hälsoundersökning med inriktning mot hjärt- kärlsjukdom, blodtrycksmätning. Blodprov för biokemisk analys (Laboratorieföretaget CALAB, Stockholm) + enkätformulär. WOLF-Norrland (WOLF-N) WOLF etablerade 1995 ett samarbete med Umeå Universitet och inledde projektet WOLF-N med den operativa ledningen förlagd till yrkes- och miljömedicinska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus (Anders Knutsson). Projektbenämning: Frågor om samband mellan hjärtinfarkts riskindikatorer och psykisk arbetsbelastning relaterad till faktorer i arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsinnehåll (WOLF-Norrland). Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitet, Sundsvall (tidigare Umeå Universitet). Studiepopulation: 4.715 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta september 1996 - april 1998. Metod och organisation med vissa modifikationer och tillägg, samma som för WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Fortsättningsprojekt, uppföljning av WOLF-N) Under år 2000 vidtog planering av WOLFF med fältorganisation och undersöknings-populationer i Norrland. WOLF-F gavs två inriktningar: 1) WOLFF-Individuppföljning (WOLFF-I) omfattande en uppföljning av den tidigare undersökta populationen i WOLF-Norrland. Projektbenämning: Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa. En femårsuppföljning av WOLF-Norrland. Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLFF-Friska arbetsplatser - Arbetsorganisation (WOLFF-AO) med inriktning mot frågor om arbetsorganisation och hälsa med fördjupning och breddning av datainsamling och intervjumaterial. Projektbenämning: Friska arbetsplatser - en studie av organisationsförhållanden, individförhållanden och hälsa. Projektledare: Staffan Marklund och Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Studiepopulation: 32 utvalda företag, 90 arbetsplatser och ca 4.300 anställda. I stor utsträckning sammanfallande med undersökningspopulationen i WOLF-Norrland. WOLF-U (WOLF Uppföljning) År 2009 tillfrågades alla som någon gång fyllt i ett WOLF-formulär om de ville fylla i en uppföljningsenkät (WOLF-U). Enkäten innehöll frågor om arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Responsen var positiv och ca 6 500 personer besvarade enkäten. I den här uppföljningsstudien ingick ingen hälsoundersökning. Syfte: Studera arbetslivets och livsstilens påverkan på hälsa

Citering och åtkomst

Metod och utfall

Datainsamling Självadministrerat frågeformulär: papper

Datainsamling Fysiska mätningar och tester

Geografisk täckning

Administrativ information

Ämnesområde och nyckelord

Relationer

Publikationer

Kontakt

Metadata

Version 1
doris
Stockholms universitet