Didaktisk processanalys (DPA)
https://doi.org/10.5878/002827
DPA-projektet syftade till att kartlägga huvudstrukturer i undervisningsprocessen och att studera relationer mellan processvariabler och produktvariabler. Följande variabelgrupper ingick: 1) Miljövariabler, 2) Lärarkarakteristika, 3) Elevkarakteristika, 4) Undervisningsprocessen, 5) Undervisningsprodukter (kognitiva och icke-kognitiva elevförändringar). Studien genomfördes med hjälp av ett på förhand bestämt observationsschema som klassificerade olika beteendekategorier.
I projektet ingick 80 lärare, en för varje skolklass, och deras elever från skolor i Göteborgsområdet. Av de 80 klasserna var 60 vanliga klasser och 20 var hjälpklasser. För insamlingen av processdata video- och ljudinspelades 10 lektioner vardera för varje klass, fördelat över fem olika ämnen. Insamlingen av övriga data bestod av frågeformulär, begåvnings-, attityd- och personlighetstest och registerutdrag om bland annat skolans storlek, betyg i årskurs 3 och lärarnas ålder, tjänsteår och betyg. Övriga data ingår inte i datasettet.
Lektionerna dokumenterades genom tidssamplad video kompletterat med kontinuerliga ljudinspelningar. Varje lärare spelades in i cirka 120 minuter, motsvarande 10-12 minuter per lektion. Totalt finns cirka 150 timmar video- och 600 timmar ljudinspelningar. De rörliga bilderna spelades in med två videokameror i klassrummet; en med vidvinkel mot klassen och en fjärrstyrd och rörlig kamera som följde läraren. Ljud spelades in med en fast mikrofon monterad i taket samt en trådlös buren av läraren. Idén var att inspelningsutrustningen i minsta möjliga utsträckning skulle påverka det naturliga skeendet i klassrummet.
DPA erbjuder en unik samling material som ger möjligheter att studera socialiseringsprocesser, lärande, undervisning och en rad andra fenomen från ett historiskt och komparativt perspektiv. Målgruppen för databasen är i första hand forskare inom utbildningsvetenskap, men video- och ljudinspelningar av denna typ lämpar sig också för forskning relaterad till andra områden och discipliner såsom sociologi, språkvetenskap och historia.
Syfte:
DPA-projektets syften kan formuleras i följande punkter: 1) att kartlägga huvudstrukturer i undervisningsprocessen, 2) att studera samband mellan förutsättningsvariabler och undervisningsprocessen, 3) att studera samband mellan process- och produktvariabler, 4) att studera samband mellan lärar- och elevegenskaper och undervisningseffekter, 5) att jämföra processtrukturer i olika skolämnen och 6) att jämföra processtrukturer i olika skolmiljöer (t ex vanlig klass och hjälpklass).
Materialet består av video- och ljudfiler; Ljud, okomprimerat, i wav-format (1,23 TB); Ljud, komprimerat, i mp3-format (71,4 GB); Video, okomprimerat, i mov-format (1,81 TB); Video, komprimerat, mp4-format (123 GB).
Vid beställning levereras enbart video och ljud i komprimerat format (totalt 194 GB) tillsammans med tillhörande dokumentation. Vid efterfrågan kan okomprimerade filer lämnas.
Dokumentationsfiler
Dokumentationsfiler
Citering och åtkomst
Citering och åtkomst
Tillgänglighetsnivå:
Skapare/primärforskare:
- Karl Gustav Stukát – Göteborgs universitet - Pedagogiska institutionen
Forskningshuvudman:
Data innehåller personuppgifter:
Ja
Typ av personuppgifter:
Bild- och ljudupptagning i klassrumsmiljö
Citering:
Språk:
Metod och utfall
Metod och utfall
Analysenhet:
Population:
Lärare och deras elever i årskurs 6 i Göteborgsområdet
Tidsdimension:
Urvalsmetod:
Beskrivning av urval:
I projektet ingår lärare i årskurs 6 och deras elever i vanliga klasser och hjälpklasser. Deltagande lärare och elever är från skolor i Göteborg och angränsande kommuner. Vissa inklusionskriterier uppställdes för att en lärare och dennes klass skulle kunna utgöra potentiella undersökningsgrupper. Kriterierna för vanliga klasser var att 1) läraren skulle ha undervisat klassen under hela mellanstadietiden och 2) flertalet elever skulle ha tillhört klassen fr o m höstterminen i årskurs 4. Kriterierna för hjälpklasser var att 1) läraren skulle ha haft klassen i årskurs 5 och 6, 2) flertalet elever skulle ha tillhört klassen i årskurs 5 och 6, 3) läraren skulle ha speciallärarbehörighet. Anledningen till att det är olika kriterier för de båda lärargrupperna är, att det var alltför få hjälpklasslärare som hade haft klassen under hela mellanstadietiden.
Tidsperiod(er) som undersökts:
Datainsamling - Inspelning
Datainsamling - Inspelning
Insamlingsmetod:
Inspelning
Tidsperiod(er) för datainsamling:
1967-11 - 1969-06
Datainsamlare:
- Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen
Datakälla:
- Händelser/interaktioner
- Kommunikation: Mellanmänsklig
- Befolkningsgrupp
- Kommunikation
Geografisk täckning
Geografisk täckning
Geografisk plats:
Geografisk beskrivning:
Deltagande lärare och elever är från Göteborg och angränsande kommuner.
Administrativ information
Administrativ information
Ansvarig institution/enhet:
Pedagogiska institutionen
Finansiering
Finansiering
Finansiär:
- Nordisk kulturfond
Finansiär:
- Kungliga Skolöverstyrelsen
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesområde och nyckelord
Ämnesklassificering enligt CESSDA:
Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025:
Relationer
Relationer
Publikationer
Publikationer
Citering:
Larsson, Göran & Kittelmann Flensner, Karin (2014). Swedish religious education at the end of the 1960s: Classroom observations, early video ethnography and the national curriculum of 1962. British Journal of Religious Education. 36:2, s. 202-217
Länkar:
Citering:
Lundh, Anna Hampson and Dolatkhah, Mats (2015). "Becoming Citizens: Dialogical Document Work in the Classroom of the
People’s Home," Proceedings from the Annual Meeting of the Document Academy: Vol. 2, Article 14.
Available on the Internet: http://ideaexchange.uakron.edu/docam/vol2/iss1/14
Länkar:
Citering:
Dolatkhah, Mats and Anna Hampson Lundh. "Premises for Reading Activities in Swedish Primary School Classrooms 1967‐1969". Conceference paper. Reading in Changing Society, Tartu, Estonia, 31 October - 1 November, 2013.
Citering:
Lundh, Anna Hampson and Mats Dolatkhah (2016). "Reading as dialogical document work: Possibilities for Library and Information Science". Journal of Dokumentation 72(1), pp. 127-139.
ISSN:
Citering:
Bredänge, Gunlög (red.), Didaktisk processanalys: presentation av syften, uppläggning, undersökningsgrupper och mätinstrument samt några beskrivande data, Göteborg : Lärarhögskolan, 1971
Länkar:
Citering:
Dolatkhah, Mats & Lundh, Anna Hampson (2014). Reading, democracy and discipline: Premises for reading activities in Swedish primary schools from 1967 to 1969 [Elektronisk resurs]. Reading in changing society. s. 144-157
Available on the Internet: http://hdl.handle.net/2320/13995
Länkar:
Citering:
Stukát, Karl-Gustaf (1970). Teacher role in change. Göteborg: Lärarhögskolan
