Spatial Morphology Lab 01. International laboratory for comparative research in urban form. Street networks, Sweden - Icke-motoriserade gatunätverk, Eskilstuna

GIS-databas för gatunätverk i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna producerade som en del av Spatial Morphology Lab (SMoL). Syftet med SMoL-projektet är att utveckla en stark teori och metod inom den arkitekturbaserade stadsbyggnadsforskningen med ett analytiskt tillvägagångssätt. Detta möjliggör kvantitativa studier av grundläggande egenskaper hos den byggda miljön där relationer i rummet är centrala. Det finns tre ofta återkommande begrepp med tillhörande mått som tillsammans ganska väl fångar och beskriver centrala egenskaper och kvaliteter hos stadens form: täthet, diversitet och närhet. Förenklat kan man säga att det första måttet beskriver hur intensivt en plats är möjlig att använda beroende på hur mycket bebyggd yta som återfinns där. Det andra måttet fångar hur differentierad användningen av en plats kan vara beroende på hur indelad den är i flera rum. Det tredje måttet beskriver hur tillgänglig en plats är beroende på hur dess samband med andra platser är utformat. Empiriska studier har visat starka samband mellan dessa mått och människors användning av stadens rum i mycket grundläggande avseenden. För att stödja detta syfte var projektets konkreta mål att upprätta en internationell plattform med GIS datamodeller för jämförande studier i rumslig stadsform som består av tre europeiska huvudstäder: London in England, Amsterdam i Nederländerna och Stockholm i Sverige, och två mindre svenska städer: Göteborg och Eskilstuna. Resultat av projektet är en GIS-databas för de fem städerna som täcker de tre grundläggande lagren i stadsform: gatunätverk (motoriserade och icke-motoriserade), byggnader och fastigheter. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya initiativ till studier. Data för Amsterdam kommer också att laddas upp till SND. Data för London kan inte delas på grund av licensbegränsningar. Modellen för gatunätverket innehåller en modell som baseras på den motoriserade och en på den icke-motoriserade gatunätverk. De icke-motoriserade nätverken inkluderar alla gator och stigar som är tillgängliga för personer som går eller cyklar, inklusive de som delas med fordon. Alla gator där det är förbjudet att gå eller cykla, till exempel motorvägar, motorvägar eller höghastighetstunnlar, ingår inte i nätverket. De icke-motoriserade nätverkslagren för Stockholm och Eskilstuna är baserade på den svenska nationella vägdatabasen, NVDB (Nationell Vägdatabas), nedladdad från Trafikverket (https://lastkajen.trafikverket.seÖppnas i en ny tabb, nedladdningsdatum 15-5-2016, senaste uppdatering 8-11-2015). För Göteborg är det baserat på Open Street Maps (openstreetmap.org, http://download.geofabrik.deÖppnas i en ny tabb, nedladdningsdatum 29-4-2016), eftersom NVDB inte tillhandahöll tillräckligt med detaljer för det icke-motoriserade nätverket som i de andra städerna. De ursprungliga kartorna redigerades baserat på samma grundläggande representations-principer och omvandlades till linjesegmentskartor med användning av följande programvara: FME, Mapinfo professional och PST (Place Syntax Tool). Koordinatsystemet är SWEREF99TM. I de slutliga linjesegmentkartorna är alla gator eller stigar representerade med en linje oberoende av antalet körfält. Detta innebär att parallella linjer som representerar en gata, trottoar och cykelväg reduceras till en linje. Anledningen är att dessa parallella linjer inte är fysiskt eller perceptuellt åtskilda, och därför representeras som en "rörelselinje" i modellen. Om det finns hinder eller stort avstånd mellan parallella gator och stigar, kvarstår flera linjer. Målet är att skapa ett skelettnätverk som är tillgängligt för fotgängare att röra sig. Detta representativa val följer Space Syntax-metodiken. Vi följde samma redigerings- och generaliseringsmetodik för alla kartor som syftar till att öka jämförbarheten. Metodiken inkluderar att ta bort duplicerade och isolerade linjer, att koppla linjer där dem är felaktigt separerade och att generalisera modellen (dvs. använda samma detaljnivå). Vi använder tröskeln var 2 m (slutpunkterna närmare än 2 m knäpptes ihop). För generaliseringen används ett tröskelvärde av 1 m (successiva linjesegment med vinkelavvikelse mindre än 1 m slogs samman till ett). Sista steget är att segmentera alla linjer till deras konstituerande linjesegment. Analysen som används är ”Angular Segment Analys”, en metod som introducerats i Space Syntax. Alla nätverks lager kompletteras med ett "Unlink points" -lager; ett lager som inkluderar alla icke-plankorsningar, t.ex. gångbroar och tunnlar. Unlinks är nödvändiga för att utföra nätverksanalys som tar hänsyn till gatunätets tredimensionella karaktär. Vi använder programvara PST (Place Syntax Tool) för redigeringen och analysen. För mer detaljerad dokumentation, ladda ner dokumentationsfilen.