Öppen vetenskap

Öppen vetenskap är ett samlingsbegrepp för en rad olika idéer och metoder för att göra forskning mer transparent och lätt för andra att ta del av och återanvända.

En öppen forskningsprocess innefattar framför allt vetenskapliga texter, resultat och data, men innebär även att processen i sig, från början till slut, kan vara öppen. Det kan exempelvis innebära att anteckningar, dagböcker, datahanteringsplaner och annat material görs tillgängliga för att ge insikt i data och forskarens arbetsmetoder och överväganden i forskningsprocessen.

Varför ska forskningsdata vara öppet tillgängliga?

Öppen vetenskap och tillgängliga forskningsdata är viktiga av flera skäl. Ett av de mest grundläggande är att forskningsresultat ska kunna reproduceras. När forskningsdata och metoder är öppet tillgängliga, kan andra forskare granska och säkerställa resultaten.

Öppen tillgång till data och forskningsresultat gör det också möjligt för forskare att bygga vidare på varandras arbete. När data är tillgängliga för alla, kan forskare från olika discipliner och delar av världen samarbeta mer effektivt. Öppen vetenskap främjar en kultur av delning, vilket är avgörande för att lösa globala utmaningar som klimatförändringar och pandemier.

Mycket av dagens forskning finansieras av offentliga medel, vilket motiverar att resultaten ska göras tillgängliga för allmänheten. Öppenhet gynnar ansvarstagande inom forskningen och stärker allmänhetens förståelse för vetenskap och dess samhällsnytta.

En vetenskaplig omställning – globalt och lokalt

EU har varit en nyckelaktör för att förverkliga omställningen till ett öppnare vetenskapssystem och Europeiska rådet har antagit flera slutsatser som rör olika aspekter av öppen vetenskap. EU stöder aktivt medlemsländerna via olika satsningar, till exempel inom ramprogrammet Horisont Europa. Även inom det europeiska forskningsområdet – ERA (European Research Area) – är öppen vetenskap prioriterat. Globalt har också UNESCO bidragit med ett antal rekommendationer i frågan.

I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) i uppdrag att samordna, följa upp och främja samverkan i omställningen till öppen tillgång till forskningsdata. Vägledande i arbetet är principen att data ska göras tillgängliga så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt. På VR:s hemsidaÖppnas i en ny tabb kan du läsa mer och ta del av årliga sammanställningar om hur arbetet med öppen tillgång utvecklas inom landet.

Kungliga biblioteket (KB) har ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. KB har dessutom på uppdrag av regeringen ansvarat för att ta fram nationella riktlinjer för att främja öppen vetenskap, bland annat inom områden som berör publikationer, forskningsdata och forskningsmetoder. Läs gärna mer om KB:s arbete med öppen vetenskapÖppnas i en ny tabb på deras hemsida.

År 2022 trädde den så kallade öppna data-lagen i kraft (lag 2022:818 om den offentliga sektorns tillgängliggörande av dataÖppnas i en ny tabb). Öppna data-lagen reglerar på vilket sätt och i vilket format forskningsdata bör göras tillgängliga, samt i vilken mån forskare kan ställa villkor när det gäller återanvändning av forskningsdata. Det är till exempel inte tillåtet att endast göra data tillgängliga för individer som en forskare har förtroende för eller vill samarbeta med, utan data bör i så stor utsträckning som möjligt göras öppet tillgängliga.

SND – en viktig aktör på vägen mot öppen vetenskap

I Sverige stöder VR ett flertal aktörer som verkar för öppna och tillgängliga data, däribland SND som spelar en nyckelroll inom området. SND har sedan 1981 arbetat med att göra forskningsdata tillgängliga.  

År 2009 bildades nuvarande SND som idag styrs av ett konsortium av nio lärosäten som har som huvudmål att arbeta för tillgänglighet, bevarande och återanvändande av forskningsdata samt relevant forskningsmaterial. SND har växt till ett starkt nätverk med närmare 40 lärosäten och forskande organisationer som utgör kärnan i infrastrukturen. Tillsammans driver nätverket omställningen till öppen tillgång till forskningsdata, både nationellt och lokalt. På SND:s hemsidaÖppnas i en ny tabb kan du läsa mer om vad som görs för att stödja forskare med datahantering under hela forskningsprocessen.  

Researchdata.se – en nationell plattform för forskningsdata

Ambitionen att göra data så öppna och tillgängliga som möjligt har varit drivkraften bakom SND:s arbete med att utveckla en nationell portal för forskningsdata. Genom Researchdata.se kommer SND och övriga samverkande organisationer stödja forskare att hitta, dela och hantera data, vilket säkerställer att data kan tolkas och återanvändas både på kort och lång sikt. Centralt för arbetet med portalen är att följa de så kallade FAIR-principerna för forskningsdata: Findable (hittbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (interoperabla) och Reusable (återanvändbara).

Omställningen till öppen vetenskap sker både globalt och lokalt. Vetenskapliga tidskrifter, offentliga och privata finansiärer, universitetspolicyer och lagstiftning ställer redan krav på att forskningsdata görs tillgängliga. För forskare innebär denna utveckling en möjlighet att öka spridningen, trovärdigheten och genomslaget för forskningen samt att säkerställa finansieringen av samhällsviktiga forskningsprojekt.