Medborgarundersökningen 1997

Liksom den tidigare undersökningen var 1997 års undersökning uppbyggd som en kartläggning av medborgarnas aktiviteter och möjligheter att påverka inom den 'lilla demokratin' såväl som inom den 'stora demokratin'. Den 'lilla demokratin' hänsyftar till medborgarens möjligheter att påverka sina egna levnadsvillkor inom ramen för ett antal viktiga roller, nämligen rollerna som: boende; patient (eller släkting till patient); make/maka; småbarnsförälder; skolbarnsförälder, arbetstagare; student; samt arbetslös. Den 'stora demokratin' syftar till möjligheterna att påverka mera omfattande beslut, att inte enbart påverka sin egen situation utan hela landet. Frågor ställdes om medlemskap och aktiviteter i olika organisationer och om olika försök att påverka beslut i frågor som rör hela samhället. I jämförelse med den tidigare medborgarundersökningen fokuserar 1997 års undersökning mera på medborgarens idealbild av den gode samhällsmedborgaren, samt hur man upplevde sin egen och andras möjlighet att uppfylla dessa ideal. I undersökningen studeras även åsiktsskillnaderna mellan de mest aktiva medborgarna och de som är mindre engagerade. Man undersökte även de sociala nätverkens betydelse för det demokratiska medborgarskapet. Frågeformuläret var indelat i nio avsnitt: Bostad; Hälso- och sjukvård; Familj; Barntillsyn; Barnens skolgång; Arbete och utbildning; Arbetslöshet; Föreningsliv och samhälle; Samt Samhälle och demokrati. Urvalet är uppdelat i två huvuddelar. Det första består av 350 gifta par där båda makarna är intervjuade. Andra delen består av 1 300 personer, både gifta och ogifta. Syfte: Följa upp och göra djupstudier av resultaten från 1987 års Medborgarundersökning