Malmö Offspring Study - Malmö Familjestudie

Styrgruppen för Malmö Offspring Study: Peter Nilsson, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, enheten för internmedicin Olle Melander, Lunds universitet, Medicinska Fakulteten Jan Nilsson, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper Gunnar Engström, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Margaretha Persson, Skånes universitetssjukhus, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Marju Orho-Melander, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, avdelningen för diabetes och kardiovaskulär sjukdom - genetisk epidemiologi I Malmö Offspring Study bjuds ett antal barn och barnbarn till deltagare i den tidigare befolkningsstudien Malmö Kost Cancer in att delta. Barnen är idag i 50-55-årsåldern och barnbarnen är ca 20-30 år gamla. Sedan våren 2013 har cirka 2500 individer undersökts i MOS och målsättningen är att undersöka 5000-6000 individer fram till 2020. I Malmö finns en lång tradition av större befolkningsstudier. De största är Malmö Förebyggande Medicin och Malmö Kost Cancer som sammanlagt har engagerat över 50 000 unika deltagare. De har bildat underlag till ytterligare studier och forskningsprojekt både i Sverige och internationellt. Dessa har resulterat i nya kunskaper om bland annat diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, alkoholmissbruk och kostens betydelse. Forskarna hoppas nu få fler relevanta data än i tidigare befolkningsstudier. Det sker bland annat genom att nya metoder för funktionsanalys av blodkärl, lungor, hjärna och kroppens ämnesomsättning används vid kontroller och provtagningar. Av särskilt intresse är sambandet mellan det vi äter dagligen och tarmens bakterieflora samt hur detta påverkar hälsan. Kontroll och provtagning äger rum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Deltagarna följs kliniskt genom undersökningar samt i register under lång tid, baserat på informerat samtycke och i enlighet med etiktillstånd och Personuppgiftslagen (PUL). Syfte: Syftet med studien är att ge forskningen tillgång till ny information om hur sjukdomar sprids inom familjer, inte bara via genetiskt arv utan också via livsstil, sociala mönster och hälsovanor. Studien innefattar data som samlas in via fysiska mätningar, blodprovstagning, sockertoleranstest (OGTT), tekniska undersökningar, undersökning av minne samt snabbhetstest, frågeformulär, kostregistrering, urinprov samt avföringsprov.