Begravningssed på 1990-talet

Redan då projektet "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" började planeras var en grundtanke att en bred enkätundersökning om den stora majoritet av alla begravningar som Svenska kyrkan svarar för skulle utgöra ett huvudmaterial inom projektet. Det är välbekant att den försvagning av den kristna seden som kan iakttas både vad gällande gudstjänstbesök och utnyttjande av de övriga kyrkliga handlingarna (dop, konfirmation och kyrklig vigsel) inte i lika hög grad gjort sig gällande när det gäller de kyrkliga begravningarna. Den rituella formen för de kyrkliga begravningarna är i stort sett fastlagd i Den svenska kyrkohandbokens ordning för begravningsgudstjänster. Handboken erbjuder emellertid vid flera av momenten i gudstjänsten både alternativa former och möjligheter till utlämnande och vilken avslutning gudstjänsten får sammanhänger främst med om den döda skall jordbegravas eller kremeras. Beträffande begravningsgudstjänsternas utformning finns knappast några uppgifter från tidigare studier och när det gäller vad som efter gudstjänsten sker med kistan med den döda finns det inte några individuella uppgifter. Bara de nämnda förhållandena kunde motivera en undersökning av hur begravningssederna ter sig i praktiken och vilka variationer som finns. I den kyrkohandbok som anger de rituella ramarna för hur en begravningsgudstjänst skall utformas inleds avsnittet om "Begravning" med ett konstaterande att "Begravningen ingår i ett sammanhang som sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven". Ett liknande synsätt låg bakom tankarna på en bred undersökning av hur begravningssederna gestaltar sig i dagens Sverige: den skulle inte bara eller främst koncentreras på det rituella skeendet i kyrkan eller gravkapellet utan den skulle också i görligaste mån uppmärksamma vad som händer före och i viss mån också efter begravningsgudstjänsten och den skulle framförallt ta upp de i bred mening sociala aspekterna på en begravning som inte regleras i Kyrkohandboken eller på annat sätt styrs av fastlagda regelverk. Studiens grundmaterial finns hos LUKA, Lunds kyrkohistoriska arkiv. Syfte: Under andra och tredje kvartalet 1997 insamlades vid Teologiska institutionen i Lund ett omfattande enkätmaterial rörande begravningar. Materialinsamlingen ingick som ett led i ett forskningsprojekt om "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" som bedrevs med stöd från Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR). Enkätformulären ger upplysningar om många förhållanden som rör begravningssederna i dagens Sverige. Frågorna avsåg att fånga såväl det i bred mening sociala skeendet kring begravningarna som det rituella skeendet vid begravningsgudstjänsterna. Datasetet utgörs av en SPSS-fil med kodade svar på studiens enkät.