Gå direkt till huvudinnehåll
Researchdata.se

Beständiga identifierare

En beständig identifierare, eller PID (för persistent identifier) är ett unikt ID-nummer eller en unik kodsträng som är beständig över tid. En PID används för att identifiera bland annat objekt, personer och organisationer. Det finns olika typer av beständiga identifierare beroende på vad som ska identifieras och vilken organisation som upprätthåller dem. 

På denna sida hittar du information om följande PID-typer:

Dessa fyra PID-typer används i digitala sammanhang där en PID fungerar som en unik och beständig referens som gör det möjligt att hitta och återanvända digitalt material. PID:ar används för att referera till digitala objekt som webbsidor, dokument eller andra filer, men även forskare och forskningsorganisationer kan ha en PID. En PID är som en hyperlänk, men till skillnad från vanliga webblänkar finns det en organisation bakom en PID som ser till att den alltid pekar på samma resurs (till exempel en webbsida, ett dokument eller en forskare), även om denna skulle flytta på sig i framtiden.  

Utöver att en PID pekar på en resurs finns det i regel också metadata kopplade till PID:en, till exempel en beständig beskrivning av det länkade objektet. Eftersom PID:ar finns online kan de läsas av både människor och maskiner.

DOI

För forskningsdata används ofta den beständiga identifieraren DOIÖppnas i en ny tabb (Digital Object Identifier). Syftet med att ge forskningsdata en DOI är bland annat att det ska gå att entydigt citera en viss version av ett dataset. En sådan citering gör det dessutom möjligt för dig som forskare att få erkännande om data från din forskning återanvänds. Att forskningsdata finns tillgängliga och har en beständig identifierare är också ofta ett krav för att publikationer som bygger på data ska kunna publiceras i en tidskrift.

DOI:en länkar till en beständig beskrivning av data som inte påverkas om datafilerna skulle flyttas till andra repositorier eller arkiv. Om ett dataset blir avpublicerat är det ändå möjligt att få information om det genom datasetets DOI. En DOI kan alltid hittas via doi.orgÖppnas i en ny tabb.  

Exempel på en DOI: https://doi.org/10.5878/002353Öppnas i en ny tabb

Den här DOI:en pekar på datasetet ”Den nationella SOM-undersökningen 1995”, version 1.0. Om SOM-institutet skapar och tillgängliggör en ny version av samma datamaterial kommer den nya versionen att få en egen DOI. Även om den tidigare versionen av datasetet redan har använts i analyser och publikationer kan man undvika missförstånd eftersom det går att referera till båda versionerna på ett konsekvent sätt.

Förboka en DOI

Förlag och tidskrifter begär ofta att få den kommande DOI:en för ett dataset som hör till ett manus eller en artikel som skickas in till dem. Många repositorier har därför gjort det möjligt att förboka en DOI. En förbokad DOI aktiveras inte förrän datasetet publiceras offentligt. Ofta publicerar forskaren datasetet så att DOI:en aktiveras när forskningsartikeln accepteras. Förlaget kontrollerar då att data är tillgängliga innan den slutliga versionen av manuskriptet accepteras. Vissa tidskrifter och i synnerhet datatidskrifter (data journals) nöjer sig dock inte med en förbokad DOI utan vill att datasetet ska vara publicerat innan artikeln accepteras för granskning.

ePIC  

En ePICÖppnas i en ny tabb (Persistent Identifier Consortium for eResearch) är en PID som främst är avsedd att ge en identifierare till forskningsdata i tidiga skeden av en forskningsprocess, framför allt när forskningen ger upphov till stora mängder data eller datafiler och det är oklart vilka delar av datamaterialet som i framtiden kommer att citeras. Till skillnad från för en DOI behövs det ingen beständig beskrivning av data för att skapa en ePIC.  

Exempel på en ePIC PID:https://hdl.handle.net/21.T11998/0000-001D-B16F-DÖppnas i en ny tabb

Den här specifika ePIC PID:en är en demo som pekar tillbaka till denna informationssida. 

ORCID  

En forskare kan med fördel skapa, underhålla och använda sig av ett ORCIDÖppnas i en ny tabb (Open Researcher and Contributor ID). ORCID är en PID som på ett beständigt sätt identifierar dig som upphovsperson. Forskningsdata, publikationer och andra vetenskapliga alster som du har bidragit till får på det sättet en unik koppling till dig. Eftersom ORCID är en beständig identifierare pekar den på just dig även om du har samma namn som en annan forskare eller om du skulle byta namn eller lärosäte. Genom ditt ORCID kan du även länka till en samlad publikationslista och meritförteckning.  

Många forskningsfinansiärer och tidskrifter kräver att du har ett ORCID när du lämnar in en ansökan eller skickar in ett manuskript.

Exempel på ett ORCID: https://orcid.org/0000-0002-1825-0097Öppnas i en ny tabb

Detta ORCID pekar på en påhittad forskare, Josiah Carberry. I ORCID-posten (som skapats för demonstrationsändamål) syns Josiahs organisationstillhörigheter och några av hans publikationer. Några förekommande namnvarianter för Josiah finns också angivna, vilket kan hjälpa till att avgöra om det är just han som medverkar i ett visst sammanhang. Dessutom finns det en koppling till Josiahs författaridentifierare i ett annat system (Scopus Author ID). Om Josiah hade varit en riktig forskare hade han själv kunnat underhålla ORCID-posten med ny och aktuell information

ROR ID

Research Organization Registry (RORÖppnas i en ny tabb) tillhandahåller en PID som identifierar en specifik forskningsorganisation, ett ROR ID. Det pekar på metadata för organisationen och refererar också till andra identifierare och organisationer som hör ihop med den.

ROR ID kan användas för att entydigt identifiera och länka till en forskningsorganisation vid till exempel publicering eller ansökan om finansiering.

Exempel på ett ROR ID: https://ror.org/00ancw882Öppnas i en ny tabb


Detta ROR ID pekar på Svensk nationell datatjänst (Swedish National Data Service). Det är i allmänhet en organisations engelska namn som utgör huvuduppslaget för en forskningsorganisation i ROR-katalogen, där andra namn och förkortningar anges i ROR-katalogens post.