
Digital video
Digital video blir mer och mer populärt som medium för att dokumentera forskningsprojekt. Det kan handla om forskningsprojekt i sin helhet eller enskilda moment av ett projekt, till exempel olika undersökningar, laborationer, bearbetningar och intervjuer.
Ett vanligt problem med digital video i obearbetat format är att datafilerna kan vara mycket stora. Precis som digitala bilder och ljudfiler innehåller digitala videofiler en rad viktiga egenskaper som påverkar kvaliteten och storleken på filen, till exempel bildupplösning, färgdjup och komprimering.
Här räknar vi upp ett antal filformat, men det kan förekomma många andra format. Kontakta det lokala forskningsdatastödetÖppnas i en ny tabb för att få råd om vilka filformat som är lämpliga för långtidsbevarande och delning av den typ av forskningsdata du arbetar med.
Viktiga egenskaper
Digitalkameror och programvaror har ofta förinställda värden för olika funktioner, men förinställningarna kan variera eftersom det som är standard för en kameramodell inte nödvändigtvis är det för en annan modell. De egenskaper hos en videofil som bör bevaras i ursprunglig form när du ska dela eller långtidsbevara filen är:
- Längd och storlek på filen (t.ex. 6min 23s/185MB)
- Antal bilder per sekund (t.ex. 25 för PAL eller 30 för NTSC). Bildhastighet (Frame rate, fps) beskriver antalet bildrutor per sekund som fångas/visas av filen. En högre bildfrekvens ger en jämnare video men också en större fil.
- Bildstorlek (t.ex. 720 x 576 pixlar). Bildstorlek och upplösning (Frame Size/Pixels per Frame) beskriver videobildens fysiska bredd och längd, och kan därför bestämma vilken detaljnivå som fångas i filen.
- Bitrate för bild respektive ljud (kbps). Bitrate (BR) för både ljud- och videoströmmar. Bitrate är ett värde som är sammansatt av en kombination av bildstorlek, antal bitar per bild och bildhastighet. Värdet anger hastigheten på antalet bitar (bits) som skickas mellan olika enheter, alternativt bearbetas, per tidsenhet. Videoprogram har ofta förinställda grundvärden för bitrate att välja mellan. Bortsett från dessa fasta värden kan det och också vara möjligt att välja varierande bitrate, vilket gör att videofilen justerar värdena beroende på hur komplexa bilderna är. Bitrate är också ett värde för hur komprimerade ljud- och videoströmmar är. Ju mer du sänker bitrate-värdet för en fil i förhållande till ursprungsvärdet, desto mer komprimerad blir filen.
- Ljudfrekvens (kHz)
- Färgdjup (Color Depth, CD). Ju fler bitar desto mer nyanserat kan en färg återges.
- Antal ljudkanaler som använts (t.ex. stereo)
- Tillhörande metadata och dokumentation.
Precis som för flera andra format leder destruktiv (lossy) komprimering av video och ljudströmmar till förlust av data. Om du måste använda dig av komprimering bör du om möjligt använda förlustfri (lossless) komprimering för det ursprungliga digitala videomaterialet eftersom det ger en ”masterfil” med hög kvalitet som andra filer kan baseras på.
Innan du konverterar en videofil bör du kontrollera den mot den dokumentation som finns. Filmen ska ha den längd som angetts (minuter och sekunder) och dess viktigaste egenskaper ska vara korrekt dokumenterade. Detta för att försäkra dig om att filen är komplett och att den inte drabbas av någon oväntad försämring under konverteringen.
Vad ska bevaras?
Hur du avgör vad som ska bevaras beror till stor del på hur den digitala videon skapades. Som nämnts tidigare har många av de verktyg du kan använda för att skapa videor begränsningar när det gäller kvalitet och vilka filtyper som kan skapas. Det blir därför viktigt att utvärdera begränsningarna hos det inspelningsverktyg du tänkt använda jämfört med de krav som projektet har. Du bör eftersträva att den digitala videon blir av sådan kvalitet att den fungerar för långtidsbevarande, till exempel genom att välja rätt filformat. Detta gäller framför allt originalfilen, men även komprimerade versioner som skapas utifrån originalet.
Det är inte alltid möjligt att lagra fullständigt okomprimerade videofiler, men kom ihåg att om du byter till ett format med lägre kvalitet kan du inte sedan gå tillbaka och förbättra data och kvalitet. Det gör det extra viktigt att välja ett passande filformat att spara i eller konvertera videofiler till.
Föreslagna filformat för delning och långtidslagring
- Lossless AVI (.avi)
- Audio Video Interleave (.avi)
- Matroska (.mkv)
- MXF (.mxf)
- Motion JPEG 2000 (.mj2, .mjp2)
- MPEG-1, MPEG-2 (.mpg, .mpeg, …)
- MPEG-4 H.264 (.mp4)
MPEG-filformaten använder destruktiv (lossy) komprimering som du om möjligt bör undvika när du skapar videofiler, men om materialet skapades i dessa format kan filerna delas och enkelt återanvändas av andra forskare. Det finns även MPEG-format som är förlustfria (lossless).
Mer information om filformat för digital video hittar du i Svensk nationell datatjänsts guide Digital videoÖppnas i en ny tabb.